Samskolans Uppkomst

SAMSKOLANS UPPKOMST

Utvecklingen från könssegregerad undervisning till en skola för både pojkar och flickor i Sverige tillhör nutidshistoria och vägen har varit både lång och kantad av hinder.

Medeltiden -1800
Det var under medeltiden läroverk för undervisning uppstod. Där utbildade kyrkan sina präster. Under 1500- och 1600-talen växte universiteten fram och då blev också läroverken statliga och bredare för att förbereda studenterna för högre studier. De påföljande århundradena utbildades endast den kulturella elitens pojkar.
Då man vid 1800-talets början talar om möjligheter till högre skolutbildning för flickor skall man ha i minnet att det gällde en ganska liten och priviligierad grupp i samhället, nämligen medel- och överklassens flickor. (s 22-24, Nordström)

Folkskolan
Obligatorisk folkskola infördes i Sverige 1842. Tvånget för alla barn var att förvärva viss kunskap. Det var vid denna tid staten och kommunen tog över ansvaret för lärarutbildningen och själva skollokalen medan det var församlingens ansvar att hålla sin skola med lärare. Kyrkan hade fortfarande stort inflytande, vilket säger sig självt, och kristendom och katekeskunskap var viktiga ämnen. Många var de barn som bara gick i folkskola och frånvaron var ofta hög då de behövdes som arbetskraft hemma.
Med folkskolans införande blev skolsystemet i Sverige parallellt. Folkskolan var kommunal medan läroverken var statliga (s 35-37, Rydman). Runt 1880 gick åtta av tio barn i folkskola. I läroverk och andra högre skolor gick bara 1,7 procent av eleverna.

Samundervisningen börjar diskuteras
Mot slutet av 1800-talet började samundervisning av pojkar och flickor diskuteras på allvar. Många var de som debatterade emot en sammanslagning med argument som att flickor var svagare, inte bara kroppsligen utan även mentalt, sjukliga och inte minst var man rädd för att moral och sedlighet skulle hotas.
Dock fanns i Stockholm Palmgrenska samskolan, vilken startade sin verksamhet 1876 och således var en föregångare och Palmgren själv blev en av de stora debattörerna för allmän samskola (s 36-39, Nordström). Andra hävdade att samuppfostran skulle få uteslutande positiva följder bl.a skulle en tidig ömsesidig bekantskap förbereda lyckligare äktenskap. Även August Strindberg var av samma uppfattning då han gav sig in i debatten med sitt förord till ”Giftas” (1884) ”...skolorna skola vara gemensamma för gossar och flickor, så att de båda könen tidigt lära känna hvarandra, och icke som nu, att gossarne gå och inbilla sig att flickorna äro englar, och flickorna tro att gossarna äro riddare”. Påverkan var även stor utifrån, särskilt Norge och USA var intressanta då de var föregångare för samskolan.

Samskolans första steg
Det låg huvudsakligen ekonomiska skäl bakom inrättandet av samrealskolan 1904. De ideologiska och medicinska (hygieniska) skälen var nu urholkade även om vissa lättnader faktiskt gjordes i flickornas kursplaner (s 58-60, Nordström). De första sex åren blev realskola inriktad på allmän medborgerlig bildning och avslutades med realexamen. De efterföljande fyra åren blev gymnasiet som skulle förbereda för högre studier och som avslutades med studentexamen.Ytterligare ett steg bort från parallellskolsystemet togs genom en reform 1927. Nu kunde folkskolan byggas på med realskola eller flickskola enligt olika alternativ. Det som var av vikt var att man nu såg folkskola och realskola i ett sammanhang.

Vägen öppnas
De nya utredarna fann ingen oro för att flickorna skulle överansträngas och 1950 fattade så riksdagen ett principbeslut om nioårig skolplikt. Folkskolan byggdes på med flickskola eller realskola som tidigare och gymnasiet hade två linjer, latinlinje och reallinje. Det fanns även fackgymnasier vilka erbjöd utbildningar inriktade mot teknik och handel samt olika yrkesskolor (s 72-75, Richardson).
Under 50-talet inleddes försök med enhetsskola vilken skulle integrera folkskola och realskola för att skapa en enhetlig skolform och slutligen 1962 fattade riksdagen beslut om nioårig grundskola med samundervisning för alla. Då infördes också den första läroplanen för grundskolan.1964 påbörjades reformeringen av gymnasieskolan. Man införde nya linjer och avskaffade samtidigt studentexamen och 1968 sammanfördes gymnasiet med yrkesskolan och fackgymnasiet i en gemensam skola, gymnasieskolan och dagens skolformer hade sett dagens ljus. Staten tog samlat ansvar för skolan (s 35-37, Rydman).

I samundervisningens fotspår
Intressant att notera är att även efter införandet av samskolan har samundervisningsfrågan kommit upp i olika sammanhang. Man har konstaterat att flickor på olika sätt har svårt att hävda sig mot pojkarna i en skola med helt genomförd samundervisning. Det har också uppdagats att pojkar klarar sig bättre i samskolor än i pojkskolor medan flickorna får sämre resultat i samskolor än i flickskolor, men de sociala fördelarna anses väga tyngre än sämre skolresultat (s 214-215, Nordström).Vad vi ser idag är också att flickorna, trots nu mångårig tradition av samskola, fortsätter att välja skol- och yrkesutbildningar efter sina dubbla mål. Strävan i dagens samhälle efter jämställdhet i arbetslivet har alltså ännu inte uppnåtts.


Katarina Norrstam
LL210G, grupp B, basgrupp 1, forskargrupp 1,2,3





Källförteckning

”Pojkskola, Flickskola, Samskola” Samundervisningens utveckling i Sverige 1866-1962, Marie Nordström, Lund University Press, 1987

”En skola för alla”, Annika Rydman, Skolverket, 2009

”Svensk Utbildningshistoria”, Gunnar Richardson, Studentlitteratur, 1999

”Lärarens handbok”, Studentlitteratur, 2008

Förordet till ”Giftas”, August Strindberg, 1884