Pedagogikproblematik

Av: Lars Jacobsen

Innan ni fortsätter läsa så vill jag att ni tar en stund och reflekterar över vad ämnet pedagogik innebär för er.

Inledningsvis kommer jag börja ta upp en del av mina egna tankar och funderingar kring ämnet pedagogik.

Oavsett om vi idag utbildar oss i den akademiska världen eller befinner oss på arbetsmarknaden så utsetts vi för fackliga termer och begrepp inom en mängd olika områden. Att lära sig jargongen är en naturlig del i vårt sätt att kommunicera med varandra. Därför kan det alltid vara på sin plats, när vi står inför nya utmaningar, att reda ut viktiga begrepp redan från början.

Pedagogik är ett begrepp som vi möts av väldigt tidigt på lärarutbildningen och innebörden av detta begrepp kan verka rätt så självklart för många. Det jag däremot fick erfara, som nybliven lärarstudent, är att min syn på vad pedagogik är kändes rätt så enkelspårig bara några veckor in i lärarutbildningen. Därför vill jag klargöra och utreda vad pedagogik är och på så sätt hjälpa mig själv och andra, som befinner sig i en lika förundrad situation inför detta ämne.

Ordet pedagogik härstammar från det grekiska ordet paidagagik, som hör till fostran/uppfostran och undervisningens vetande och metoder. I Grekland på 600- talet f.Kr kallades en slav, som hjälpte till i undervisningen av fria mäns söner, för en pedagog. Själva ordet pedagog betydde då att ”leda någon”. Pedagogen skulle då se till att följa sönerna till och från skolan samt hjälpa till med läxorna.[1]

Desvärre svarar inte härkomsten av ordet på dagens problematik kring begreppet pedagogik men det kan vara en intressant anekdot väl värd att ta upp.

I vardagliga sammanhang använder vi ofta begreppet pedagogik till att beskriva att en person kan vara exempelvis pedagogisk/opedagogisk. Detta syftar till att personen ifråga är antingen bra eller dålig på att lära ut de kunskaper den besitter. Även en tv-manual kan för oss ibland verka vara opedagogiskt skriven. Detta tror jag är en vanlig syn och framförallt en del av den syn jag har på pedagogik idag. Det jag har märkt under dem första veckorna av lärarutbildningen är att begreppet pedagogik är ett ämne som det diskuteras väldigt flitigt av studenterna emellan. Och jag tror att många studenter har intrycket av att en kurs i pedagogik ska ge en verktygen till att bli en bättre, mer pedagogisk lärare.

I den akademiska världen har jag däremot fått intrycket av att där verkar inte finnas en vedertagen definitionen av begreppet pedagogik. Efter att jag samlat in data skulle jag närmare vilja påstå att det verkar finnas ett flertal mer lokala definitioner. Men att vi i ett ämne inte kan enas om en alltomfattande definition är något ganska vanligt. Det visar enbart på att det är ett väldigt komplext och dynamisk ämne som inte kan besvaras med några få rader.

Här följer två definitioner av begreppet pedagogik, vilket även visar på skillnaden i hur differentierat ämnet kan vara:

”Pedagogik är vetande och metoder som tillämpas i uppfostran och undervisning”[2]

”Pedagogik är en vetenskaplig disciplin, där man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom det pedagogiska problemområdet behandlas bl.a.. olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning eller andra påverkansprocesser. Frågor kan exempelvis ställas om hur och varför vissa värderingar, kunskaper och färdigheter uppstår, vidmakthålls och förändras inom och mellan generationer, grupper och individer.”[3]

Den första definition, kort som den är, tilltalar mig på ett sätt och visar på de förväntningar jag har på en kurs i pedagogik. Den visar att min förförståelse för ämnet var delvis korrekt och kanske kommer mina förväntningar att uppfyllas framöver.

Den senare definitionen och den som mer riktar sig mot en mer akademisk bakgrund omfattar en hel del aspekter jag inte tidigare tagit ställning till eller reflekterat kring. Den nämner påverkan- och förändringsprocesser och hur dessa kan studeras på individ-, grupp-, organisations- och en samhällsnivå. Och dessutom inom en rad olika kontexter/miljöer, såsom skolan, arbetslivet etc.

Det verkar således att det finns brister i min akademiska förförståelse av begreppet pedagogik vilket har resulterat i ett gap mellan de förväntningar jag haft och det faktiska jag fått ut av kursen så här långt. Det är viktigt att poängtera att där finns moment i kursen som ännu inte är påbörjade.

En annan viktig aspekt för att vi lättare ska förstå pedagogik, som en vetenskaplig disciplin, är att pedagogiken faktiskt ligger nära andra vetenskapliga discipliner såsom sociologi, psykologi och didaktik. Sociologer och pedagoger delar exempelvis intresset för utbildningssystemet i samhälllet och dess betydelse. Psykologin studerar bland annat uppfostrings- och inlärningsprocessen på en både biologisk och psykologisk plan. Didaktiken, som allmänt kan definieras som läran om undervisning, eller undervisningskonsten är allra högst intressant för mig[4]. Kanske är det först i detta moment som jag får svar på mina frågor och får något mer konkret att jobba med för att i slutändan bli en bättre lärare. Att pedagogiken delar många uppfattningar med andra discipliner kan ge en ökad förståelse för varför det ibland kan kännas onödigt komplicerat och stundom faktiskt rätt så osammanhängande.

Då jag är ekonom i grunden och framförallt intresserad av marknadsföring ser jag hur dessa förväntningar, som vi har i början av kursen, kan skapa problem och faktiskt utvecklas till något negativt när de inte uppfylls. Sen är jag även oroad över att vi kanske läser för mycket pedagogik på ett teoretiskt plan. Ofta är det så att man stirrar sig blind på modeller och teorier vilket skapar en onödig stress när vi sedan ska försöka tillämpa allt i praktiken. Vi kanske helt enkelt har blivit för pedagogiska och att detta istället hämmar våra fantasi när vi möter en ny klass. För i slutändan är vi alla olika fastän vi just nu strävar efter att få ”en skola för alla”. Därför söker jag nu efter en bättre kommunikation mellan det vardagliga och det akademiska så att vi faktiskt får ut lite fler konkreta hjälpmedel för alla oss kunskapstörstiga lärarstudenter. För ofta krävs det inte särskilt mycket för att skapa ordning för det vardagliga i den akademiska världen.

Referenser

[1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Pedagogik

[2] http://www.ne.se.support.mah.se/kort/pedagogik

[3] http://www.pedag.umu.se/utbildning/kursplaner/h07/allped/dag/pedbdag.pdf

[4] Egidius, Henry (1995) Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:

Studentlitteratur.