KRÄNKANDE BEHANDLING I EN ” SKOLA FÖR ALLA”

”Under hela lågstadiet utsattes en pojke för allvarliga kränkningar, han blev misshandlad och förolämpad. Trots att skolan kände till att pojken mobbades dröjde det två år tills det genomfördes en ordentlig utredning. Nu kräver Barn- och elevombudet Halmstads kommun på 307 500 kronor.
Redan i förskoleklass blev pojken dagligen utsatt för kränkningar, främst av elever i parallellklassen. De knuffade och förolämpade honom. Han har också blivit slagen med tillhyggen och allvarligt misshandlad, även under lektionstid. I sitt beslut konstaterar Barn- och elevombudet att trots att skolan visste att pojken mobbades tog det två år tills det genomfördes en grundlig utredning, vilket ledde till att skolan inte lyckades få stopp på kränkningarna. Enligt personalen på skolan finns det en kultur där barnen skriker fula ord och inte är snälla mot varandra. För att skapa en trygg miljö för eleverna borde skolan ha haft ett intensivt värdegrundsarbete, men huvudmannen har inte kunna redovisa varken tillräckliga generella förebyggande åtgärder eller konkreta probleminriktade åtgärder. Barn- och elevombudet kräver nu skolans huvudman, Halmstads kommun, på 307 500 kronor i skadestånd för pojkens räkning. Det är det hittills högsta skadeståndet som BEO krävt. Skadestånd för kränkningar i skolan har en dubbel funktion. Dels ska det vara en kompensation till det utsatta barnet, dels ska det sätta press på skolorna att ta arbetet mot kränkningar på allvar”
”En elev i årskurs fem följde inte en tillsägelse. Då tog den biträdande rektorn tag i eleven och tryckte ner honom i stolen. I tumultet föll eleven i golvet.
-Eleverna i årskurs fem vid en skola i Eda kommun hade grupparbeten. Den biträdande rektorn stöttade läraren eftersom det var oroligt i klassen. En pojke satt och hängde över bordet. Den biträdande rektorn sa till honom att sätta sig på stolen. När pojken inte följde tillsägelsen tog den biträdande rektorn flera gånger tag i honom och satte tillbaka honom på stolen, den ena gången med kraft. Pojken har också vid något tillfälle under tumultet hamnat på golvet. Pojken tog mycket illa vid sig och sprang ut från skolan i bara strumplästen. Eda kommun krävs på 5 000 kronor i skadestånd”

Fall hämtade från barn- och elevombudets hemsida/Skolverket
http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/

Varje dag utsätts barn för kränkande behandling på sin arbetsplats skolan. Detta är ett växand problem och stämmer inte in i visionen en skola för alla. Blivande lärare måste bli medvetna om problematiken för att aktivt kunna söka kunskaper och ge sig verktyg att kunna förebygga och arbeta aktivt mot kränkande handlingar.
Skolans värdegrund vilar på demokratiska värdegrunder vilket innebär att skolan ska förmedla och främja för förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. All form av kränkande behandling skall och åligger alla anställda inom skolans verksamhet. Detta innebär även att man aktivt ska vidta nödvändiga åtgärder.
Att någon utsätts för kränkande behandling strider mot FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Inom skolan och dess verksamhet är skollagen (1985:1100, 2 §) den lag som beskriver kravet av att lära och förmedla människors egenvärde och att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Lärarboken :( 2009/2010) Men når vi upp till detta? Att inte agera är det samma som samtycke. Vart är vi då på väg?
I Barnombudsmannens rapport och förslag mot mobbning – ”Blunda inte för mobbingen” (2001) beskrivs arbetsmiljölagen som den lag som tydliggör arbetsgivaren och arbetstagarens ansvar att åstadkomma god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har en skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. De är även skyldiga att utforma handlinsplaner. Inom arbetarskyddsstyrelsen har särskilda föreskrifter om särbehandling poängterats och att detta inte ska accepteras inom verksamheten. Om tecken på särbehandling upptäcks skall dessa motverkas och snarast följas upp. Det många kanske inte känner till är att denna lag även innefattar eleverna på en skola. Skolan är elevernas arbetsplats. Denna lag är dock inte effektiv i arbetet mot kränkande behandling på grund av bristande kunskaper om lagen och dess innebörd.

Enligt barn och elevombudsmannen har 9 av 10 skolor som skolinspektionen granskat visat brister i sina likabehandlingsplaner.
500 anmälningar gjordes förra året där anmälaren ansett att skolan inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna. Tittar man på anmälningsfrekvens i landet så anmäls det mest i storstadsområdena, men där finns också fler barn. När antalet sätts i relation till antalet barn som bor i länet är variationerna inte lika stora.

Enligt myndigheten för skolutveckling i sin skrift ”Olikas lika värde” (2003) beskrivs kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar såsom mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi. Gemensamt är att principen om alla människors värde kränks.
Kränkande behandling handlar inte om en konflikt utan om ett övergrepp, en maktutövning som kan utryckas på många olika sätt.

Vad beror kränkningarna på? Frågan är mångfaciterad. I boken ”Mobbning och människovärde” (Höistad ,2001) har författaren beskrivit olika drivkrafter såsom maktbehov, rädsla, grupptryck, avundsjuka - missunnsamhet, projektion och rädsla för svaghet upp som möjliga orsaker till kränkande behandling.
Elever som mobbar tycker ofta att den mobbade är annorlunda och retar sig på detta. Den som är annorlunda känns som ett hot mot gruppen och att den måste bort för att höja statusen på gruppen. Det finns olika typer av olikheter social status, invandring, plugghäst, nörd samt de som har fysiska eller psykiska handikapp. Det är en vanlig copingstrategi att ta sig igenom skolgången genom att själv hitta något som står lägre i ”populäritetslistan” för att på så sätt höja sin egen status. Detta belyses i boken ”Det sociala livet i skolan” (Thornberg, 2006).

Vad kan vi göra? Personligt engagemang påverkar hela skolans inställning och arbete för att motverka kränkande behandling t.ex. mobbing som vi valt att titta lite närmare på. Det är viktigt att tydligt visa att mobbing inte är något som accepteras i skolan. För att lärare ska kunna hantera detta är det viktigt med utbildning och kunskap om hur man upptäcker mobbing samt kunskap i hur man ska agera för att påverka situationen på ett positivt sätt.
Demokratin är en stötesten i arbetet mot mobbing då det har visat sig att på skolor där eleverna känner sig delaktiga i arbetet och att de kan påverka också har mindre förkommande mobbning. Undervisning och samtal i klassrummen om mobbing är ett sätt att tydliggöra för eleverna vad som gäller i frågan samtidigt som det är ett sätt för läraren att få mer inblick i vad som händer i klassen visar BO:s rapport ” Blunda inte för mobbningen”(2001)
Det är viktigt at se arbetet mot mobbning både innefattar förebyggande, och åtgärdande av händelserna. Att identifiera mobbaren och ha ett samtal är det enda verktyg man som lärare har att tillgå. Det är viktigt att vara förberedd inför samtalet. Att arbeta tillsammans med övrig personal då man inte kan lösa det själv. Rektorn fyller en viktig funktion i arbetet mot mobbning och för att kunna genomföra detta är det viktigt att vara ute i verksamheten. Undersökningar om mobbingförekomst måste genomföras regelbundet. Det ligger i allas arbetsuppgifter att identifiera mobbing och att sätta igång arbetet direkt då det upptäcks. I boken ”Om skolans psykosociala arbetsmiljö”(Binbach, 2006) skriver författaren om att all mobbning inte är lika tydlig. Utfrysning och anonyma lappar är svåra att komma åt. När en lärare får informationen är det ett förtroende från eleven som behöver hjälp att åtgärda situationen. Detta tycker vi är en viktig sak i sitt agerande som pedagog.

Att fler vuxna i skolan har en gynnsam effekt på skolmiljön har visats i flera undersökningar även i skolverkets kartläggning ”Kränkande handlingar och informella miljöer-elevperspektiv på skolans miljöer och sociala klimat”(2002) där barn har fått uttala sig. Eleverna säger att de känner sig tryggare när det finns vuxna dock är det skillnad på hur vi upplever det beroende på hur den vuxnes personlighet och tillgänglighet och förmåga att hantera kriser.
Det framkommer att mobbing av annorlunda barn även sker i klassrummet, ibland när läraren inte ser det. Det förekommer ofta att läraren tycker barnet är jobbigt och väljer att inte göra något åt händelsen. Även åldershieraki förekommer och den sociala statusen är viktig samt om man känner någon tidigare är viktiga faktorer enligt eleverna. Ett problem kan vara att mycket av det som händer sker utanför skolmiljön. Hur ska man som lärare komma åt detta?

En annan aspekt kring kränkande behandling som vi gärna vill belysa är den kränkning elever utstår av sina lärare. Allt oftare anmäls skolan och dess personal för kränkande behandling. Är vår kunskap tillräcklig? Hur praktiserar vi värdegrunden i vårt arbete? Vilka signaler skickar vi ut? Är det dålig kunskap/medvetenhet kring värdegrunderna i en demokratisk människosyn som kan vara en grundläggande orsak och som gör att eleverna går över gränsen? Är eleverna tillräckligt upplysta om allas lika värde? Hur tydligt framgår detta i elevernas undervisning?

Statistiken visar stora brister gällande aktivt arbete och utformning av likabehandlingsplaner. En likabehandlingsplan enligt Skolverkets allmänna råd -2006 ”Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling”(2006 sid 14) bör:

- Tydligt uttrycka verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling och ange en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor eller någon motsvarande ledningsfunktion och personal,
- Vara konkret och utgå från aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommande året med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund,
- Beskriva rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras,
- Beskriva hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt hur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet,
- Beskrivas hur planen skall göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare,
- Innehålla en planering för personalens kompetensutveckling för att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskap om mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och,
- beskriva hur planen årligen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras.





Sammanfattningsvis vill vi belysa problematiken med fortsatta och ökade problem med kränkande behandlingar. Om elever, föräldrar och pedagoger tillsammans förenar sina resurser ökar möjligheterna till bekämpningen av skolans problematik. Mycket riktlinjer om hur man ska arbeta kommer från regeringsnivå, men räcker resurserna? Dagens stora klasser, mindre lärartäthet, sociala problem och ekonomiska indragningar ställer stora krav på lärarens ställning och förmåga att agera för att nå visionen en skola för alla.


Referenser
Lärarboken : 2009/2010 : [läroplaner, skollagen, policydokument] (2008).(50-140,152-172) . Stockholm: Lärarnas riksförbund LR.

Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling (2006).(sid14) . Stockholm: Skolverket : Fritze distributör. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1646

Olikas lika värde : om arbetet mot mobbning och kränkande behandling (2003). . Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1879

Blunda inte för mobbningen! : BO:s rapport och förslag mot mobbning (2001).(sid 32,13-15.) (3, rev uppl uppl.). Stockholm: Barnombudsmannen BO i samarbete med Gothia.

Höistad, Gunnar (2001).(sid 8-67) Mobbning och människovärde. Stockholm: Gothia.

Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan : socialpsykologi för lärare(134-149) (1 uppl uppl.). Stockholm: Liber. Tillgänglig: http://www2.liber.se.support.mah.se/bilder/omslag/100/4705348o.jpg

Wrethander Bliding, Marie (2002). Kränkande handlingar och informella miljöer : elevperspektiv på skolans miljöer och sociala klimat. Stockholm: Statens skolverk : Fritze distributör. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1150

http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/


Skibenter Jane Jönsson & Jane Bendrén