#6 Likabehandlingsplanen i praktiken och ur elevperspektiv.

Skribenter: Jane Bendrén, Jane Jönsson

Det finns olika styrdokumenten som reglerar skolans skyldigheter och utformning. Alla dessa styrdokument kan härledas till FN:s barnkonvention om barns rättigheter och skolans värdegrund som bygger på demokratiska värderingar. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2008:567 som ersätter SFS 2006:67) skall likabehandlingsplan utformas inom varje utbildningsenhet för att säkerställa barnens och elevernas trygghet i skolan. Men hur arbetar skolorna med detta? Når budskapet fram? Och vad har eleverna för synpunkter på likabehandlingsplanen – dess existens, innehåll och syfte?

Styrdokumenten
Skollagen (1985:1100) slår fast att ”verksamheten i skolan skall utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skola skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö” (Lpf94 s.3)

Enligt läroplanens riktlinjer skall ”alla som arbetar inom skolan skall medverka till att utveckla elevernas samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmste gruppen och att aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper”. Vidare står det att ”läraren skall uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling” (Lärarhandboken, 2009/2010 s.44)
I läroplanen beskrivs rektorns ansvar i arbetet mot kränkande behandling. Enligt läroplanen är det rektorn som ansvarar för ”att upprätthålla, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteende bland elever och anställda” (Skolverket, Olikas lika värde, 2003 s.70)
Likabehandlingsplanens utformning ska omfatta (Skolverket, Olikas lika värde, 2003 s.70):

- alla former av kränkande behandling, alltså inte bara mobbning
- förebyggande och främjande insatser mot kränkande behandling och strategier hur man främjar en god läromiljö
- akuta insatser när kränkningar uppstår
- rutiner för hur skolpersonalen ska agera
- kränkningar inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever
- rutiner för ansvar och kommunikation mellan rektor, personal, elever och föräldrar
- en strategi för hur och när utvärdering ska genomföras.

Läroplanen är uppdelad i olika huvudområden och för vart och ett av dessa anger läroplanen mål samt riktlinjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan skall se till att alla elever kan uppnå (Skolverket, Omvårdnads-programmet Gy2000 s.6). Det är skolans och skolhuvudmannens uppgift att eleven ges möjlighet att uppnå dessa mål (Lärarhandboken 2009/2010 s. 40) Exempel på mål att sträva mot, relaterat till skollagens grundvärde och förbud mot kränkande behandling avseende normer och värden:

- respekterar andra människors egenvärde och integritet,
- inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor,
- förstår och respekterar andra folk och kulturer,
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla

Kursplanen konkretiserar läroplanen och programmål samt anger målen för utbildningen i varje enskilt ämne. I omvårdnadsprogrammets programmål beskrivs utbildningens syfte att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Eleven ska tillägna sig kunskaper om människan ur biologiskt, psykologiskt, socialt och existentiell perspektiv och omfatta människans hela livslopp. Även här beskrivs tydligt att utbildningen utgår från en värdegrund som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet och välbefinnande (Skolverket- Omvårdnadsprogrammet, Gy-2000).

Sammanfattningsvis anser vi att man kan se att skolans värdegrund- vårt samhälles demokratiska och humanistiska värdegrund finns med i både skollag, läroplan och kursplan. De olika styrdokumenten bygger alla på skolans grundvärde som vilar på demokratisk grund med aktning för varje människas egenvärde och okränkbarhet samt individens frihet och integritet. Den ger en klar inblick i hur vi vill att vi ska se på och behandla andra människor. Att arbeta med människor inom vård och omsorg kräver att eleven får god insikt i den demokratiska människosynen, solidaritet och insikten om alla människors lika värd och rättigheter. Kursen ska även ge eleven insikt i etik och etiska ställningstaganden, kommunikation, språk och kultur samt skillnader i mäns och kvinnors olika förutsättningar och villkor. Att eleven på de demokratiska grundvärdena samt kursens olika dimensioner relaterat till diskrimineringslagen får färdigheter att ge god vård och omsorg utan att på något sätt kränka den som behöver hjälp oavsett kön, sexualitet, religion, social status ect.
Man kan anta att ur både nationellt och internationellt perspektiv ställs mer krav på vår förmåga för olika kulturer att mötas i en trygg identitetssamhörighet både som svenskar, européer och som människor. Genom att vara öppna i möten med folk från olika kulturer kan vi säkerligen hitta en gemenskap i att vi alla bor i Sverige vilket i sig ger oss en samhörighet. Detta är av stor vikt då det i många skolor finns elever från många olika etniska bakgrunder, vilket kan leda till konflikter om vi ej får en samhörighet som grupp. Utan samhörighet ökar utanförskap och med detta risken för att utsätta varandra för kränkande behandling.

Styrdokumentens synlighet. En skola i praktiken
Under vistelsen på partnerskolan har vi tittat på hur styrdokumenten tar sin form rent praktiskt i verksamheten. Att arbeta förebyggande mot kränkande behandling är ett stort och omfattande arbete som förutsätter att all personal är väl insatt i vad diskrimineringslagen innebär. Det krävs en god organisation kring framtagande av en likabehandlingsplan. Vidare har vi tittat på förhållningssätt till styrdokumentet, hur de efterlevs och hur de konkret syns i undervisningen.

I vår partnerskola är kuratorn den yrkeskategori som främst ses symbolisera den nollvision skolan vill uppnå gällande kränkande behandling. Kuratorn går vid terminsstart till alla nya klasser och ger grundlig information om skolans arbete enligt diskrimineringslagen och därmed även ta del av den likabehandlingsplan som skolan arbetat fram. I planen beskrivs ansvarsfördelningen och en tydlig beskrivning om hanteringsgången av ärenden. Likabehandlingsplanen delas ut till både lärare, elever och deras vårdnadshavare.
Skolan gör årligen undersökningar av diskrimineringsförekommelse genom enkät och även dessa svar ligger till grund för planering/revision av ny plan. En förenklad version av likabehandlingsplanen skall också arbetas fram och ska finnas tillgänglig i varje klassrum.

Eleverna får också information om den likabehandlingsgrupp som består av kurator samt elever från de olika klasserna på skolan. Likabehandlingsgruppen träffas regelbundet under året för att arbeta fram förslag till den kommande planen då denna revideras varje år samt kompletterar den gällande om behov finns. Gruppen tar fram material som kan användas som underlag för diskussion i klasserna.

Lärarnas förhållande till styrdokumentet
Samtliga lärare har vetskap om likabehandlingsplanens innehåll och syfte samt tillvägagångssättet vid en kränkning. Skolans värdegrund och nollvision angående kränkande behandling ses tydligt dagligen. Lärarna är väl insatta och sammansvetsade i arbetet mot kränkande behandling. Det märks ett tydligt ledarskap där alla strävar mot samma mål mot kränkningar inom skolan. De visar en professionell ställning och visar tydligt att de står bakom och följer lagen mot kränkningar. Alla lärare är involverade och har en skyldighet att på ett riktat sätt i arbeta mot kränkande behandling. Lärarnas praktiska utövande eller styrdokumentets synlighet i undervisningen är väldigt tydlig. Man ser dagligen ett aktivt arbete mot kränkningar både utanför och i undervisningen. Den primära för läraren inom den pedagogiska ramen är att få eleverna att tillsammans komma överens om för klassen gällande ordningsregler. Eleverna är delaktiga både via behandlingsgruppen samt att de tillsammans utformar ordningsregler inom klassen. Dessa regler ska utvärderas regelbundet och är ett bra verktyg för läraren att arbeta för att minska kränkande behandling. I BO:s rapport ”Blunda inte för mobbningen”(2001) belyses att demokratin är en stötesten i arbetet mot mobbing då det har visat sig att på skolor där eleverna känner sig delaktiga i arbetet och att de kan påverka också har mindre förkommande mobbning.

Styrdokumentens efterlevnad i skolan
Utanför lektionstid arbetar lärarna aktivt med att uppmärksamma kränkningar som tex rasistiska uttalanden under en rast.
Även under lektionstid kan det ibland vara oroligt i en klass och inte alltid så trevliga kommentarer förekommer. Vi upplever att lärarna mycket aktivt och konsekvent med att markera vad som är kränkande och olämpligt språkbruk både i klassrum och i korridorer. Ett annat sätt som gör att styrdokumenten syns är att det i varje klassrum finns den likabehandlingsplan som skolan upprättat. Lärarna hänvisar ofta och pekar/tar fram denna plan för repetition/genomgång. Därmed får eleverna dagligen påminnelse om att kränkande behandling inte accepteras.
I undervisningen för övrigt syns dokumentens budskap där man att har diskussioner i etik tex inom psykologin där man belyser kränkning och dess grundaffekter. Värdegrundsövningar har flertalet gånger genomförts som lett till diskussion och reflektion över begreppet. Arbete med fallbeskrivningar används för att eleven ska uppmärksamma kränkningar och dess konsekvenser relaterat till vård och omsorg. Man använder också den mentortid som är avsatt varje vecka till arbete kring ämnet.
I de olika kurserna man undervisar i kan man på olika sätt relatera till etik som lätt kan hänvisa till demokratiska eller ickedemokratiska ställningstaganden relaterat till kursplanen. Att även aktivt ta tillvara på elevernas olika etniska bakgrunder och erfarenheter ger oss ett bra verktyg att öka förståelsen och respekten för varandra samt relatera detta till olika möten i vården.

Den sociala miljön på skolan har både negativa och positiva sidor. Då skolan är ett gammalt sjukhus finns det många skrymslen som säkerligen gör att lärarna inte kan se och höra allt. Dock har man spridigt ut lärarnas arbetsrum vilket gör att man finns ganska nära klassrummen och sittgrupperna i korridorerna. Detta kan ha en positiv inverkan på eleverna så att de ej skriker på varandra på ett kränkande sätt, då det alltid finns någon vuxen i närheten. En del klassrum är mycket små där eleverna tvingas sitta väldigt nära vilket lätt kan öka irritationen mellan dem. Några klassrum har skymmande väggar som gör att det inte är någon öppen miljö i klassrummet, vilket kan förhindra läraren att se miner och händelser mellan eleverna. På vår skola finns det en majoritet av kvinnliga elever vilket på ett sätt kan påverka miljön negativt i form av grupperingar och mycket skvaller. En jämnare könsfördelning vore bättre. Samma fenomen belyses i skolverkets rapport 326/2009 –Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Har man studerat elevers uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Här redovisas att det är vanligast och mest förekommande med trakasserier utanför lektionstiderna. Klassrumsbyten och undanskymda rum gör det möjligt att undkomma personalens insyn och upptäckt. Vidare beskrivs flickornas ryktesspridning och baktaleri mest förekommande före fysiskt våld som medel för att trakassera och kränka varandra såsom vi uppfattat det på vår partnerskola. En stor och tung uppgift för att komma till grund med trakasserierna är att finna det som utlöser dem. Studien visar att kränkningarna kan kopplas till de normer som finns i verksamheterna. Vilka normer förmedlar vi i vår verksamhet? Vilka signaler ger vi?

Likabehandlingsplanen ur ett elevperspektiv
Att arbeta mot kränkningar som pedagog inom läraruppdraget är klart dokumenterat och inarbetat på vårt partnerskola, dock är detta upplagt utifrån juridiskt vuxenperspektiv. Eftersom vi uppfattar att arbetet med likabehandlingsplanen är mycket aktivt på vår partnerskola vore det av vikt att undersöka om elevernas uppfattning om arbetet stämmer överens med ledningens. Vi valde att göra en mindre undersökning, där ett fåtal elever över 18 år fick svara på olika frågor kring likabehandlingsplanen på skolan.

Reflektioner utifrån elevernas svar kan vi se en tendens att de elever som varit utsatt har mer kunskap om likabehandingsplanen- dess innehåll och syfte. Det är ett ganska abstrakt formulär att ta till sig om man inte är med i likabehandlingsgruppen eller blivit utsatt för kränkningar. Undersökningen visade dock att flertalet var medvetna om/kände till likabehandlingsplanen och dess innehåll. Uppfattningen att skolan arbetar aktivt mot kränkningar fanns hos majoriteten. Alla elever visste på något sätt hur/att de skulle ta kontakt med personal, dock var valet på lite olika personalkategorier. Kunskapen om hur skolan hanterar anmälningsfallen var inte lika god. Eleverna verkar förstå att kuratorn och rektorn blir involverade, men har ingen kunskap om vidare handläggning i hanteringskedjan.
Finns det då ett bättre forum att informera eleverna regelbundet om arbetet som görs för att motverka kränkningar? Förslag från elever var temadagar där även ev föräldrar kunde engageras. Ett annat förslag var att jobba mer med den som kränker.

Referenser
Diskriminerad, trakasserad, kränkt? : barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (2009). . Stockholm: Skolverket : Fritze distributör. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2164 Fulltext
Lärarboken : 20082009 : [läroplaner, skollagen, policydokument] (2008). . Stockholm: Lärarnas riksförbund LR.
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever = The act prohibiting discriminatory and other degrading treatment of children and pupils (2006:67) (2006). . Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen JämO.
Lag (2008:567) om ändring i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen JämO.
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf:94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Skolverket: Fritze Distributör
Olikas lika värde : om arbetet mot mobbning och kränkande behandling (2003). . Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1879
Blunda inte för mobbningen! : BO:s rapport och förslag mot mobbning (2001). (3, rev uppl uppl.). Stockholm: Barnombudsmannen BO i samarbete med Gothia.
Gy2000 (2000). . Stockholm: Statens skolverk : Fritze offentliga publikationer.