#4 Elevinflytande över studier och arbetsmiljö

Aija Cirulis, Märta Sonesson

Utifrån det givna ämnet elevinflytande i förhållande till styrdokumenten har vi ställt frågor till elever angående deras inflytande över undervisning och arbetsmiljö. I läroplanen står det att läsa:

”Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” (Lpo94, 2.3, s.15)

Fysisk miljö och socialt klimat
Enligt Martin Ingvar, hjärnforskare, läkare och lärare, som bland annat skrivit En liten bok om dyslexi har den sociala och fysiska tryggheten i skolan avgörande betydelse för elevernas lärande, ”Vad kännetecknar en bra skola? Självklart är de yttre omständigheterna och lärarnas utbildning viktiga – men det är inte tillräckligt. Om man vill hjärnans bästa är social och fysisk trygghet ett måste. Utan den tryggheten stängs nämligen hjärnans inlärningsmekanismer av.” (Ingvar, 2008 s.98)

Man kan fråga sig om denna trygghet har något samband med den rent fysiska miljön omkring oss.

Torbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola, hävdar å andra sidan att den fysiska miljön på arbetsplatsen inte är det allra viktigaste för vårt välbefinnande där, ”Den fysiska miljön är inte det allra viktigaste för vårt välbefinnande, mer betyder det sociala klimatet och sammanhanget, personligheten och själva aktiviteten. Forskare räknar med att interiör, utsikt, ljus, färger och andra fysiska faktorer står för runt en femtedel av välbefinnandet.” (Tidningen Arbetsliv,2003)

Rimligen borde långa, mörka, nästintill omöblerade korridorer och avsaknaden av lämpliga uppehållsrum inbjuda till vantrivsel. Jag såg också mycket riktigt en del slagsmål och även individer som såg mycket vilsna ut i dessa korridorer. Socialt klimat är följaktligen ett ämne som vi kommer att återvända till i kommande nummer!

Hur stort inflytande har då eleverna över sina studier och sin arbetsmiljö?
För att undersöka lärandemiljön på partnerskolorna har vi valt att detaljstudera en klass i åk 9. Tanken var att undersöka hur mycket varje elev känner till om kursplanen för det moderna språk de valt, vilka mål som ska uppnås och vilka mål man ska sträva mot. I detta ingår också betygskriterierna. Vidare ville vi undersöka i hur stor utsträckning eleverna tar eget ansvar för sina studier och utnyttjar sin rätt till medbestämmande. Slutligen ville vi få reda på lite om elevernas uppfattning om sin fysiska arbetsmiljö och vilken roll denna eventuellt spelar för deras lärande.

Vi ställde samma 3 frågor till eleverna och deras lärare.

1. I vilka frågor får eleverna vara med och bestämma?
(partnerskola 1)
Elevernas svar:
• Under språklektionerna får eleverna ibland välja mellan att arbeta med boken, med stenciler eller lyssna på hörförståelseövningar.
• Man kan få välja utifrån vad man tycker att man behöver öva mest på, t.ex. välja mellan att öva på hörförståelse eller att öva på verb.
• Via elevrådet, där varje klass är representerad, får man vara med och bestämma t.ex. om något nytt behöver köpas in till uppehållsrummet. Det kan exempelvis handla om en högtalare.
• När klassen skulle laga tysk mat fick eleverna själva bestämma vad som skulle tillagas.
• När en vägg skulle målas om i kafeterian, som tidigare var helt grå, bestämde elevrådet att den skulle målas illröd.
• Eleverna får via elevrådet till viss del vara med och påverka när det gäller hur det ser ut i skolan.
• Matrådet får vara med och föreslå vilken lunch som ska serveras.

Lärarens svar:
Eleverna får vara med och bestämma vilken sorts prov det skall vara, t.ex. grammatik- eller läsförståelseprov. Man resonerar sig fram tillsammans. Likaså kommer man överens om dag för provet, så att inte proven hopar sig samma dag. Ju mer eleverna får vara med och bestämma, desto roligare blir det att göra läxorna.

Kommentar:
I styrdokumenten framgår det att hela verksamheten i skolan bör genomsyras av demokrati och elevinflytande, dessutom i stigande grad allteftersom eleverna blir äldre och mognare. Riktigt så ser det inte ut på partnerskolan. Mitt intryck under VFT:n är ändå att skolan gör vad den kan härvidlag, men att elevernas engagemang och insikter inte heller alltid räcker till för att hjälpa till att skapa den trygghet och trivsel som egentligen är nödvändig för att skolans uppdrag skall kunna genomföras.

2. Tycker du att miljön i korridorer, uppehållsrum etc. påverkar dig? (Tänk på: ljus, ljud, färger, möblering, etc.)
Elevernas svar:
• Nej, den betyder inte så mycket.
• Det är bra att man sänkt ljusnivån och att man installerat ”akustikplattor” som dämpar bullret.
• Färgerna rött-blått-grönt hade varit trevligare.
• Vissa elever uppger att de blir trötta och får ont i huvudet av allt skrik i korridorerna, en del att de blir stressade av den höga ljudnivån vilket leder till huvudvärk och till och med migrän.
• Det finns visserligen ett uppehållsrum i skolan men detta är nästan alltid låst (p.g.a. skadegörelse).

Lärarens svar:
Miljön betyder väldigt mycket för trivseln. Det hade varit skönt om det hade varit lite mer hemtrevligt även i korridorerna, men som det nu är slängs det skräp, papper och mycket annat på golvet och det allmänna intrycket är motbjudande. Det är beklagligt att eleverna inte värnar mer om sin egen miljö. Det köptes in möbler för en massa pengar till elevernas kafé, men dessa möbler blev utsatta för sådan skadegörelse att man fick ställa undan dem (och laga dem).

Kommentar:
Under min VFT var det något allvarligt fel på ventilationen, vilket medförde att en avloppslukt spred sig i korridorerna. Detta missförhållande, som var en av mina starkaste invändningar mot miljön på skolan, var det ingen elev som ens kommenterade. Man får bara hoppas att ventilationen fungerar optimalt om/när den nya influensan bryter ut på allvar!

3. Tycker du att miljön i klassrummet påverkar inlärningen? (Tänk på: ljus, ljud, färger, temperatur, bänkplacering, etc.)

Elevernas svar:
• Färgerna på väggarna är tråkiga, vilket gör att man blir hängig.
• Gladare färger, ”regnbågens alla färger” hade påverkat humöret positivt.
• Det är för kallt.
• Det som stör mest är stökiga elever.
• Tråkig färg på väggarna. Gladare färger gör att man blir piggare och då lär man sig bättre. Grönt eller blått verkar lugnande.
• Lugna färger är bra, och det har vi!
• Någon blir störd av belysningen på whiteboarden.

Lärarens svar:
Det är bra att ha ett eget klassrum som man kan inreda i enlighet med det man undervisar i och efter egen smak. Rummet är färgglatt och hemtrevligt. De stora klasserna medför dock att det blir trångt med så många bänkar. 30 elever i en klass är alldeles för mycket.

Kommentar:
Enligt min bedömning är klassrummet ljust och harmoniskt inrett. Bänkarna är placerade ungefär som på en teater, med rader på ömse sidor om mittgången. Alla elever sitter framåt, i rader om 4-5, men raderna bildar inte rät vinkel mot väggen, utan är lite ”sneda”, så att det påminner om en amfiteater. Längst bak finns en soffa där den trötte kan slänga sig en stund.
Klassrummet ligger på andra våningen och erbjuder en fin, lugnande utsikt över det vackra landskapet. Jag instämmer i att det är kallt.

Se tillhörande bildspel för foto från korridorer och uppehållsrum.

Slutsats elevinflytande över arbetsmiljön:
Trots det lilla antalet intervjuade elever kan man göra vissa intressanta iakttagelser:
1. Kommentarerna är mer utförliga om den fysiska miljön än om det som ska läras.
2. Eleverna har olika uppfattning om vilka färger som är bäst att ha på väggarna, vilket är ett ytterligare tecken på att vi förutom att ha olika lärstilar också har olika preferenser när det gäller den optimala inlärningsmiljön. En lärare berättade t.ex. att man fick plocka ner allting från väggarna i klasrummet, eftersom minsta bild störde någon elev till den grad att det inte gick att koncentrera sig.

Punkt 1 ger upphov till nya frågor som det hade varit intressant att forska vidare i:
• Det verkar som om eleverna uppfattar att de har mer att säga till om när det gäller den fysiska miljön än när det gäller lektionerna. Är det därför som de har fler idéer om sin miljö än om sin inlärning?
• Är miljön roligare än studierna därför att man får bestämma mer när det gäller miljön?

Punkt 2 aktualiserar återigen frågan om elevdemokrati.

Elevinflytande över undervisningen
Vi har även ställt frågor om hur mycket eleverna vet om de styrdokument som styr deras moderna språk steg 2 kurser och hur stort inflytande de har över undervisningen i moderna språk.

1. Hur ser kursmålen ut för denna kurs?
Elevernas svar:
21 av 28 elever svarar att de inte vet hur kursmålen ser ut. Resterande 7 elever har svarat på frågan med svar som till exempel
• ”Kunna prata flytande”
• ”Att vi ska lära oss spanska”
• ”Mycket grammatik och många användbara glosor”
På denna fråga är det ingen som börjat räkna upp de kursmål som gäller och återfinns på skolverkets hemsida. (För adress se ref.lista)

Lärarens svar:
När samma fråga ställs till den undervisande läraren säger denne att kursmålen och betygskriterierna har delats ut och gåtts igenom i början av terminen. Eleverna tycks dock ha hoppat över kursmålen och gått direkt på betygskriterierna för på den följande frågan har de bättre koll.

2. Vad krävs för att uppnå varje betygssteg?
Elevernas svar:
20 av 28 elever har beskrivet kursmålen något så när korrekt. Så korrekt som man kan begära att de ska kunna dem efter att ha läst dem en gång. 8 elever svarar att de inte vet.

Lärarens svar:
Betygskriterierna har delats ut och gåtts igenom vid terminsstart.

Kommentar:
Det tycks finnas ett större intresse för betygskriterierna än för kursmålen. Tydligt framstår det att eleverna jagar betyg, medan kursmålen verkar mer finnas till för att läraren ska kunna planera undervisningen och bedöma inför betygssättning. I partnerskolans skolplan står det, ”Alla ska ges möjlighet att ta ansvar för sitt lärande och sin arbetsmiljö”. Detta är ett mål som man kan konstatera att läraren har uppfyllt, läraren har gett eleverna möjligheten att ta ansvar för att veta vilka målen och betygskriterierna är.

3. I vilka beslut får ni (eleverna) vara med att bestämma? (partnerskola 2)
Elevernas svar:
6 av de 28 elever som deltog i undersökningen svarar att de inte får bestämma någonting. 9 elever av 28 svarar att de får vara med och fatta många beslut, dessa har skrivit kommentarer som t ex:
• Om vi vill jobba i boken eller med stenciler
• Vilken typ av prov vi ska ha, vilken dag vi ska ha läxan till så att det inte blir samma dag som engelskläxan
6 av 28 elever svarar att de får vara med och bestämma när de ska ha prov och läxor. Bara 4 av de 28 eleverna tar upp klassrådet som ett tillfälle då de får lov att bestämma.

Lärarens svar:
Läraren svarar att eleverna får vara med att bestämma prov och läxor och även material ibland. Under tiden på VFT hör man ofta läraren fråga till vilken lektion eleverna vill ha läxa och hur många av glosorna de ska ha. Under VFT-tiden har även ett prov flyttats två gånger på grund av att det kommit för nära ett annat prov och pga. att eleverna tyckte att de inte ville ha prov på måndagen efter lovet, för då var de tvungna att studera under lovet. Provet flyttades då hellre till fredagen innan lovet eller fredagen efter lovet, den demokratiska omröstningen gjorde att provet blev fredagen efter lovet.

Kommentarer:
Enligt skollagen och läroplanen ska eleverna ha inflytande över sin utbildning,”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.” (Skollagen Kap 4, 2 §).

I läroplanen hittar vi dessa kommentarer, ”Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.” (Lpo94 2.3 sid 15)

Då gäller det framför allt uppehållsrummen, hur de ska se ut och om de ska köpa något nytt till uppehållsrumment. I partnerskolornas skolplaner står det ”…därför är elevinflytande inte bara reglerat i skollagen och läroplanerna, det står även inskrivet i FN:s konvention om barns rättigheter. Det handlar om att lära sig fatta beslut i grupp, men också att ta ansvar för sin egen utbildning och skolgång. Det är viktigt att barnen aktivt deltar i planering och utvärdering av den egna verksamheten.” och ”Ansvar och demokrati ska genomsyra hela verksamheten”.

En elev svarar ”Kursplanen är redan upplagd men lite om vad man vill öva på, om gruppen t ex. vill ha fler hörövningar mm.” Detta är en kommentar som precis siktar in sig på frågan vi ställde oss själva, hur kan man praktisera elevinflytande när det finns klara kursplaner och mål för kurserna. En tolkning, som verkar vara mest riktig, är att man får utöva inflytande över vad man kan vilket till största del är vilken typ av övningar som ska göras. Om eleverna ska uppnå målen för moderna språk i nian som är t ex ”känna till något om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket används” (Kursplanen är hämtad från skolverkets hemsida, för adress se ref. lista) måste eleverna och läraren enligt styrdokumenten tillsammans tolka de nationella kursplanerna och möjlighet ska ges för att påverka val av arbetsmetod och kursinnehåll. Denna typen av inflytande tycker eleverna enligt vår undersökning att de till stor del har. Det tycks finnas ett förtroende för att läraren tar upp och går igenom allt eleverna enligt kursplanerna ska kunna. Sedan får eleverna bestämma utifrån sin egen förmåga vilka moment de behöver öva mer på och hur de vill öva.

Slutsats elevinflytande över undervisningen:
Då kan man dra slutsatsen att om eleverna får bestämma vad de vill öva på har de utvärderat ditt eget arbete och sin egen kunskap på ett sådant sätt att de själva kommit fram till vad de behöver träna på. Ansvaret flyttas då från eleven till läraren att tillgodose elevernas olika behov av övningar. När eleverna fått övningar, eller möjligheten att utföra övningar, flyttas ansvaret tillbaka till eleven som måste göra övningarna och se till att förstå innehållet. Då har undervisningen fungerat med gott samarbete mellan elev, lärare, och läroplanens syn på elevens eget ansvar och utvärderande av eget arbete.

De flesta elever är nöjda med undervisningen som den ser ut idag. 25 av 28 elever svarar att de är nöjda, en elev svarar att den inte är nöjd och två elever svarar att de är ”så där” nöjda. De två eleverna som svarar att de är inte är helt nöjda har skrivit som kommentar att de gärna skulle jobba i mindre grupper. Ljudnivån i en högstadieklass kan ligga rätt högt under lektionstid, speciellt om eleverna har fått en samarbetsuppgift. De elever som behöver lugn och ro för att kunna koncentrera sig blir lätt bortglömda. Då kan man konstatera att arbetsmiljön som eleverna och ska ha inflytande över inte är anpassad för alla. Följaktligen kan man fråga sig om 2 elever av 28 önskar mindre grupper och 25 elever är nöjda, är det då ett demokratiskt beslut att ha klasserna så stora som de är. Det kan man tycka att det är eftersom att majoriteten av eleverna är nöjda, men de två elever som inte är nöjda kan inte bortses ifrån utan borde kunna bli erbjudna ett grupprum t ex. för att deras skoldag också ska uppnå en viss kvalitet, i enlighet med läroplanen där det står att, ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” och ” Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” (Lpo94, 1, s.9)

Referenser:
Lärarens handbok : Läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:S barnkonvention(2008).
(8, rev uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.
Illeris, K. (2007). Lärande [Læring.] (2, [rev och utök] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi (1 utg ed.). Stockholm: Natur & Kultur.
Torbjörn Uhlin. (2003). Ljus och färger påverkar välmående. Arbetsliv, Retrieved from http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=2179
Kursplan För Moderna Språk, (2000). Retrieved from http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3874/titleId/MSPR1010%20-%20Moderna%20spr%E5k
Skolverket. (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: Lärande, undervisning och bedömning. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144
Jenny Björklund, Lisa Olsson. (2009). Vikten av ett bra socialt klimat - i klassrum och skola. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Retrieved from http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:133908