#2 Demokrati på schemat!

Clara Lindberg, Erik Lensell

Demokratisynen i läroplanerna

-Vilken är den bästa styrelseformen? Den som lär oss att styra oss själva.
Goethe


I denna artikel avser vi att undersöka hur synen på demokrati har förändrats under skolans historia. Med styrdokumenten som utgångspunkt vänder och vrider vi på demokratibegreppet. I skolans värld finns ambitionen att sätta elevens bästa i centrum. Utopin tycks vara en skola där elever utvecklas att kunna tillgodose alla sina medborgerliga rättigheter. Vi gör ett nedslag i dagens skola för att se hur tankarna kring demokrati ser ut bland verksamma pedagoger. Vi ställer oss frågan vilken plats finns det i dagens skola för demokrati, i och utanför schemat?

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) samt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) bär på många likheter. Gemensamt är den inledande meningen i respektive skrift.


"Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund." (Lärarens handbok, 2008).


Meningen placeras först i läroplanerna, inte av en slump. Demokrati är inte bara något som bör undervisas om utan också användas inom skolan. För att förstå var vi befinner oss idag i synen på demokrati inom skolan ska vi först ta en titt i backspegeln.

Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var nationsbyggenas tid. Herbert Tingsten visar på hur samma mönster under denna period framträder genom Europa. Folkundervisningen var en viktig beståndsdel i bygget av vad som snart skulle utvecklas till krutdurkar av vilka somliga briserade i och med första världskriget. Sverige gick igenom en process under vilken folkrörelserna hade en allt större makt över samhällsutvecklingen. De drev på för demokrati, som allmän rösträtt och minskade klasskillnader (Tingsten 1969).

Ledorden för skolan hade varit "att fostra ett lydigt och offervilligt folk" innan första världskriget men byttes snart ut. Kriget satte sina spår i skoldebatten och formandet av skolan. I den läroplan som infördes 1919 betonades "vikten av fostran till fred" (Ekman 2003). Demokratins verkliga genombrott i skolans värld kom dock efter andra världskriget. Sammanbrottet av den till synes demokratiska staten Tyskland blev en väckarklocka för andra statsledare. 1946 års skolkommissions betänkande introducerade att skolan skulle förflytta sitt ensidiga fokus på att förmedla kunskap till att också fostra "demokratiska människor" (Englund 1999). Man menade att det gjordes genom att uppmuntra kritiskt tänkande, fri opinionsbildning, tolerans, solidaritet, propagandaresistens och pluralism (SOU 1948:27).

Detta var inte bara fröet till tanken om att skolan skulle vila på demokratiska ideal. För första gången introducerades en normativ demokratiuppfattning inom skolan vilken framhåller demokratin som ett mål i sig. Den pekar på att demokratin är ett levnadssätt och något som märks i hur vi bemöter varandra, till skillnad från det funktionalistiska synsättet. Funktionalisterna använder demokratin i den meningen att det är ett instrument, en metod att fatta beslut och fördela makt på. Demokratisynen inom skolan har under 1900-talets senare hälft pendlat mellan dessa två synsätt (Englund 2003).

De på efterkrigstiden följande årtiondena återinförde fokus på skolans roll som kunskapsförmedlare. Skolan skulle inte ägna sig åt att ta ställning i ideologiska frågor eller syssla med politisk indoktrinering (Tingsten 1967). Det funktionalistiska synsättet på demokrati marscherade in i klassrummen (Englund 2003).

Först i läroplanen 1980 formuleras den syn som dagens läroplan grundar sig på, att skolan inte får ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar (Ekman 2003). I Lpo 94 formuleras skolans uppdrag att fostra medborgare med ett demokratiskt förhållningsätt som har förmågan att kritiskt granska och analysera. Som tidigare nämnts slår även skollagen fast att all verksamhet i skolan skall utformas ”i överensstämmelse med de grundläggande demokratiska värderingarna” och att dessa värderingar skall förankras hos eleverna (Skollagen 1985:1100 kap 1 §2). Vi går nu vidare med att undersöka hur har uppdraget att förankra och förmedla demokrati tolkats i praktiken?

För att tala om demokrati i skolan måste vi problematisera begreppet skoldemokrati. Läroplanskommitténs betänkande Bildning och Kunskap som kom i samband med Lpo 94 uttrycker att reellt inflytande är av grundläggande betydelse för utvecklingen av ett demokratisk förhållningsätt (SOU 1992:94). Läroplanen talar om elevinflytande i den meningen att eleven deltar i olika beslutsprocesser, att eleven får göra val gällande sin utbildning och att elever är delaktiga i utformningen av undervisningen. Klass och elevråd är exempel på ett demokratiarbete som syns i skolan. Men denna funktionalistiska syn på skoldemokrati som deltagande i beslutsprocessen är i sig ingen garant för att de demokratiska värdena, så som ömsesidig respekt, tolerans och allas lika värde, förankras hos eleverna (Almgren 2006).

Nytt i Lpo 94 är att tanken om en demokratisk grund som skall ”genomsyra” all skolans verksamhet (Ekman 2003). Denna formulering möjliggör en definition av demokrati i skolan bortom en funktionalistisk syn i form av deltagande i olika beslut. En ”genomsyrande” värdegrund väcker tanke om demokrati som en värdering, ett förhållningsätt (Englund 2003).

Den demokratisyn som allt tydligare framhävts i skolverkets publikationer och i den pedagogiska debatten är samtalets roll som det viktigaste redskapet i att utveckla ett demokratiskt förhållningsätt hos eleverna (Zackari och Modigh 2000). Här framhålls en syn på skoldemokrati som snarare kan benämnas som deliberativ där det deliberativa samtalet eller samtalsdemokrati är i fokus. Med det deliberativa samtalet menas ”samtal där olika uppfattningar kan brytas mot varandra” (Englund 2003:67). I ett skolperspektiv handlar detta om ett samtal där eleverna tar ställning genom att lyssna, överväga, söka och värdera argument (ibid). Samtidigt som elevens eget ställningstagande är i centrum så görs detta i relation till kollektivet som strävar efter att finna normer och värden alla kan vara överens om. Ett samtal med goda förutsättningar att vara demokratiskt i form och innehåll karakteriseras av att alla parter får komma till tals, där argument belyses från olika håll, och där det finns ett gemensamt ansvar för konsekvenserna. För att ett deliberativt samtal skall äga rum krävs att de som deltar i samtalet har attityder präglade av respekt, öppenhet, tolerans. Detta kan tydligt kopplas till demokratibegreppet formulerat i läroplanen.

Demokrati och kommunikation är tätt förknippade, likaså kommunikation och lärande. Englund hävdar dock att diskussioner om stora frågorna i livet som på allvar berör eleverna, så som orättvisor, etik, moral, relationer, lämnas sällan plats för annat än i samhällsämnet. Detta trots ambitionen i Lpo 94 om en genomsyrande demokratisk värdegrund som skapas i samtal och möten (Englund 2003).

Frågan kvarstår vilken plats det deliberativa demokratin har i skolan. För att närmare förstå hur demokratibegreppet tolkas i skolan har vi valt att intervjua verksamma pedagoger. Vi ställer oss frågan: är det demokrati som inflytande eller som goda samtal som är i fokus?


Demokratisynen bland verksamma pedagoger

-”Skolan har en otroligt viktig och tung roll i att fostra medborgare. Det handlar både om att fostra och att lära kunskapen om demokrati”, säger Rektor. Han påpekar att demokrati inte enbart handlar om vad man gör med den schemalagda tiden. ”Demokratiarbete kan även vara vårt arbete med mångkultur. Det är en viktig grundpelare i demokratibegreppet”.

Vilken roll har styrdokumenten i det dagliga pedagogiska arbetet?

- ”Läroplanen är svår att använda i det dagliga arbetet”, säger gymnasieläraren i engelska/tyska. ”Det man använder sig av är kursplaner och betygskriterier och där är värdegrunden inte med”. Gymnasieläraren i svenska/samhälle fokuserar på att jobba efter kursmålen och inte efter läroboken. ”Att komma tillbaka till kursmålen, tillsammans med eleverna, är viktigt för att inte stressa och glömma bort elevperspektivet - och tydliggöra elevernas delaktighet”. Enligt svenska-/samhällsläraren är det viktigt att eleven förstår målen då: ”Förståelse av målen och delaktighet är nära sammanlänkat”. Medan svenska-/franskaläraren beskriver det som något de arbetar med kontinuerligt i arbetslaget under exempelvis studiedagar.

Hur ställer sig lärarna då till läroplanens tanke om att den demokratiska värdegrunden skall genomsyra all skolans verksamhet?

”Det är mycket som måste göras så värdegrundsarbetet hinns inte riktigt med” säger eng/tys- läraren.”Stress gör att man direkt tappar elevfokus och elevernas delaktighet” anser sve/sam- läraren. ”Den tid som på gymnasieskolan kallas mentorstid, avsedd för att främja elevernas individuella utveckling, är en bra tanke och kan fungera att jobba övergripande med frågor” konstaterar eng/tys. ”Men den hamnar alltid sist på listan av saker som skall planeras.”

Vart anser lärarna att demokratin hör hemma i skolan?

”Det är svårt och tung att jobba med värdegrundsfrågor i språk” anser eng/tys. ”Det är delaktighet i utformningen i undervisningen som är enklast. Till exempel att eleverna får välja metod att redovisa.” Eng/tys- läraren tar upp exempel på tidigare erfarenheter av ” temaarbeten där det fungerat bra att ta upp värdegrundsfrågor. Det är roligt motiverande och kopplat till verkligheten.” Hon anser att ”demokratifrågor och värdegrundsfrågor passar bättre i exempelvis samhällskunskap och historia”.

Sve/fra- läraren har en annan syn och menar på att språkämnena är bra för att beröra värdegrundsfrågor. "Valet av text eller film kan avgöra vilka teman vi sedan diskuterar i klassrummet".

Men även Sve/sam- läraren talar även om att svenska och samhällsämnen har det ”naturligt i sig”:

-Det är mycket svårare i språk och matte. Men det är inte omöjligt att låta demokratifrågor och värdegrundsfrågor vara med i dessa ämnen. Om man är en duktig lärare kan man, men det kommer inte av sig själv. Det handlar om diskussioner och delaktighet, vilket tar tid och beror mycket på kommunikationsförmågan hos läraren.

Vidare talar sve/sam- läraren kommunikationen i klassrummet.”Ofta har eleverna en skepsis med sig från högstadiet. De känner att det inte spelar någon roll vad det gör. Detta kan vara svårt att vända. Om de känner att de inte har möjlighet att förändra har de inte heller någon lust att försöka” säger sve/sam- läraren. Enligt honom beror ”elevernas intresse för demokratifrågor och elevinflytande mycket på diskussionsklimatet i klassen. Det handlar om att stärka elevernas förmågor och få dem känna att de kan, genom att exempelvis diskutera och låta dem argumentera för sin sak”. Han fortsätter:
-”Detta kräver också starka lärare som har tid och ork och kan vara med och möjliggöra ett sådant klimat. Att bemöta ungdomar i svåra situationer kräver en trygghet i lärarrollen”.

Tys/Eng- läraren har en något annorlunda bild. ”Elevernas intresse varierar mycket beroende på klass. Samhälls- och naturklasserna kan ta eget ansvar och komma med goda idéer. "Eleverna på handelsprogrammet klarar inte av det på samma sätt, de har ingen lusta att bestämma eller vara delaktiga.” Sviktande intresse för att delta i utformningen av undervisningen vittnar även Sve/fra- läraren om. "De får ganska strama ramar som de får tycka till om detaljer inom". Hon menar också att erfarenhet pekat på svårigheter att låta elever arbeta självständigt i grupp.

”Det glöms bort lite och ledarskap är en så stor roll av lärarrollen”, säger Rektorn. Han anser att eleverna är medvetna om sina rättigheter, men det har inte alltid koll på redskapen så som yttrandefrihet och mötesfrihet.”Mycket är upp till läraren att utnyttja det som händer i samhället runt om”. För att kunna göra det anser rektorn att ledarskapet måste bli bättre.


Diskussion och slutsatts

Det deliberativa synsättet på demokrati tolkas allt oftare av pedagogforskare in i Lpo 94. Ändå lever föreställningen om att demokrati passar bäst i vissa ämnen kvar hos de intervjuade lärarna. Lärarna menar att värdegrundsarbetet med eleverna kommer naturligt i svenska och samhälle, men svårare att ges plats i ämnen som matematik och moderna språk. Några av lärarna visar på att ett starkt ”schematänk” finns kvar där demokrati blir för svårt och tungt att passa in i ett tidspressat lektionsschema. Detta kan relateras till att lärarna hyser olika syn på styrdokumenten. En lärare upplever att de ger möjlighet att frångå läromedel och fokusera på kursmålen medan en annan upplever styrdokumenten som svåra att applicera i undervisningen.



Ett normativt synsätt på demokrati kan spåras i vad lärarna säger. Hinder i den strävan anses vara brist på tid samt stöd från ledning i demokratiarbetet.


-Elevernas utrymme för delaktighet och inflytande är det som försvinner först när läraren känner sig stressad, uttrycker en av de intervjuade.


Ett problem som berörs i samband med demokratiarbetet är elevernas varierande intresse för skoldemokratin. Enligt lärarna är vissa klasser mer intresserade medan andra redan har gett upp sina möjligheter att påverka. Detta är något vi regerar på då vi ser risken med att lärarens förväntningar riskerar att stigmatisera elevernas förhållande till skoldemokrati.


Vi anser att tanken om en genomsyrande värdegrund bör ges utrymme åt i det vanliga skolarbetet inom alla ämnen. Pedagogen bör vara öppen för att ta tag i de stora frågorna som engagerar elever vartefter de kommer upp. När viktiga frågor förpassas till särskilda ämnen riskerar tanken med en ”genomsyrande” värdegrund att gå förlorad. Det finns en fara i att schemalägga värdegrundsarbetet i form av exempelvis mentorstid. En av de intervjuade lärarna nämner att mentorstiden till viss del förlorat sitt syfte. Detta återkopplar till problemet med funktionalistisk demokratisyn där demokratiska värdena inte per automatik upprätthålls för att ett beslut tas genom omröstning på ett klassråd.


Vi ser dock att det även framkommer en djupare förståelse av demokratibegreppet. Rektorn talar om att mångfaldsarbetet viktigt för demokratiarbetet vilket tyder på en mer deliberativ syn på demokratin i skolan där även attityder är inkluderade. Kopplingen mellan diskussionsklimat och demokratiarbete ligger även det i linje med den deliberativa synen på demokrati. En lärare talar om kommunikation och samtal som nyckeln till att arbeta med demokratifrågor. Vi menar, i enlighet med Englund, att en grund för det goda samtalet är att elevernas attityder gentemot varandra präglas av respekt, tolerans samt öppenhet. Detta förhållningssätt lyftes dock inte fram av de verksamma pedagoger vi intervjuat.


För att gemensamt komma framåt i strävan efter en mer demokratisk skola med plats för det deliberativa samtalet anser vi att vissa pedagogiska metoder skall få större fokus. Mer omfattande schemabrytande temaarbeten ger skolan möjlighet att lyfta in eleven i samhället. Ett temaarbete kring exempelvis demokrati skapar utrymme för djupare och öppnare diskussioner, medan punktinsatser så som temadagar riskerar att missa en genomgripande effekt.


Sammanfattning

De lärare vi har intervjuat delar inte den samstämmiga syn forskarvärlden bär, att fokus bör ligga på en deliberativ tolkning av demokrati inom skolan. Istället lever lärarna i en hög grad kvar i föreställningen om att demokrati passar bäst inom vissa ämnen.

Läroplanen anger att hela skolan ska genomsyras av den demokratiska värdegrunden, men på skolan pusslar pedagoger och skolledare in demokratin i schemats strama ramar.
Bakgrunden anges vara tidspress för pedagogerna, ointresserade elever samt ett otillräckligt stöd från ledningshåll.

Pedagogernas tolkning av demokratibegreppet bottnar i deras syn på elevens funktion och förmåga. Skolan befinner sig inte i vakuum utan formas i relation till det samhälle som det utgör en grundbult i. Demokratisynen i skolan beror till stor del av den demokratisyn samhället i stort hyser.



Referenser


Almgren, Ellen (2006). Att fostra demokrater : om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis AUU : Uppsala universitetsbibliotek distributör. Tillgänglig: urn:nbn:se:uu:diva-6890; http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6890

Ekman, Joakim (2003). Unga demokrater : en översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1838

Englund, Tomas, 1999. ”Den svenska skolan och demokratin. Möjligheter och begränsningar”, i SOU 1999:93. Det unga folk- styret, Stockholm, Fritzes. Englund, Tomas. 2003. Skolan och demokratin – på väg mot en skola för deliberativa samtal? I Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Lärarens handbok : läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention (2008). (8, rev uppl uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Läroplanskommittén (1994). Bildning och kunskap : särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=135

SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, Stockholm, Ivar Hæggströms Boktryckeri.

Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt : en bok om elevinflytande i skolan från Skolverket. Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution.

Tingsten, Herbert, 1967. Från idéer till idyll.Den lyckliga demo-
kratien, Stockholm, PAN/Norstedts.

Tingsten, Herbert, 1969. Gud och fosterlandet.Studier i hundra
års skolpropaganda, Stockholm, Norstedts.